Tankar från skogsbrynet

Morgonens rubrik är att 5 av 6 bolag som driver friskolor går med vinst. Problemet är inte skolan som gör förlust utan att de andra gör vinst. Omedelbart är folk ute och ondgör sig över att det görs vinster som tillfaller ägarna. Det är tydligen att sko sig på skattemedel.

Min fundering är hur det offentliga kan driva skolor där samma pengar inte räcker till. Vem skor sig på de pengarna? Det är också märkligt att det är fult att som huvudman och ägare tjäna pengar på skattemedel. Det är inte fel att tjäna pengar som anställd. Det är inte fel att tjäna pengar på att sälja saker till det offentliga.

Men det är fult att driva företag som konkurrerar med gamla monopolverksamheter som vård och skola. Gud nåde om du dessutom gör det effektivare än det offentliga.

Som politiker ser jag positivt på vinsterna. Det borde innebära att det finns prutmån när avtalen skall omförhandlas. Till fördel för skattebetalarna. 

Nu vet jag orsaken.
Sanningens ljus har tänts.
Ingen orsak utan verkan.

Mitt hopp och min kärlek
är även förtvivlan och smälek.

Senaste gången jag såg en älg från under en älgjakt var dagen innan jag och Marianne inledde vårt förhållande.
Som "stadgad" man har jag varit berövad förmågan att se en älg under jakten.

Maka huld,
saknar ej skuld.

Denna jaktvecka avslutades med en trippel. Två kalvar och en ko. Sålunda skrapade vi ihop 10 älgar på dessa dagar av en tilldelning på 16 st.

Tack för i år!

En bild säger mer än 1000 ord.

Jag vet inte vad som är mest beklämmande. Det faktum att jag inte ens fick se en enda av de drygt 10 älgar som strosade omkring i skogen eller att de som såg älg överallt endast lyckades nedlägga 2 stycken.

Min chef ringde och började således processen för mig att återvända till den vanliga världen.

Hade hemlagad pizza med mig i matsäcken idag. Så nu blev det lite kolhydrater.

Hade flå-dag idag. Man är bra flink med kniven. I ett huj skär man bort skinn, underben och huvuden. Men i en av älgarna hade någon skurit bort en halv filé. Svårligen någon annan än skytten. För just den skytten gör inte sådana misstag. Det syntes på snittet att det var gjort med vilje.  Skytten brukar vanligen vara snabb att huta åt oss andra att vi skär sönder köttet.

I går pratade vi halvt på skämt och halvt på allvar om byte av jaktledare nästa år. Jag sade att jag var villig att ställa upp om vi ställde in jakten i två år som mandatperioden är. Om det var det eller något annat för idag om en jaktkamrat och visste berätta att det gick ett rykte att vi skulle ställa in jakten i två år.

Även gubbar kan skvallra. Som om vi inte visste det.

Tänk vad ett duggregn kan göra för humöret. Här har jag hängt med huvudet i solskenet. Men nu kan jag missmodigt sträcka på mig och uttala de magiska orden - vad var det jag sa.

Trodde jag skulle få ett ganska säkert skottillfälle idag. Det skall vara ett bra pass. Men det var nära. Passkytt nr 20 fick skjuta en kalv och jag har nr 21. Så nära var det.

Ruta-Gunnars Allan hemföll åt sin vanliga böjelse så snart det började visa sig lite älg. De närliggande jaktlagen kallar fenomenet för Radio Långhed. Förut hade Allan hjälp av sin bror men nu klarar han alldeles själv fylla etern med nonsensprat i timtal ang vilka älgar älgar som springer vart och huruvida hans hund är här eller där, vart han själv befinner sig i terrängen etc etc. Min tes är att han försöker prata ihjäl älgarna.

Jag har gått på stadig Atkinsdiet under veckan. Inga kolhydrater men protein och fett. Det vill säga kött i olika former - helst korv. Efter att ha stekt och tuggat i mig en falukorv och laddade jag om idag till köttbullar. Men det blev inget av med det. För allt eftersom veckan går blir jag allt mindre intresserad av matsäcken. Tragiskt nog.

För några år sedan hade vi bottennoteringen 9 älgar efter sex dagars jakt. Nu har vi skrapat ihop fem stycken efter fyra dagar. Även de mest ihärdiga jägarna börjar muttra om att vi skall avbryta för i år. Det verkar som vi skrapar i botten av tunnan. Men vi kör vidare de kommande två dagarna. Fredag blir det Rockaberg och lördag blir samma som idag.

Det här med sol är ett j-vla skit. Det blir så svårt att frammana den bitterhet som präglar min älgjakt. Det faktum att den hundkarl som skulle kamma igenom området där jag satt troligen låg hemma med baksmälla eller att alla älgar sprang omkring i andra änden av området eller batteriet i jaktradion tog slut eller att matsäcken inte är lika rolig längre eller frosten ligger tät över backen bleknar bort i solskenet

Jag blir lite lätt kontemplativ (= sitter och funderar) och allmänt förlåtande. Men det kan också vara så att jag förlitar mig på de visdomsord som 1:a tillägget till Murphys lag innehåller. Murphys lag säger att allt som kan gå fel gör det. (se stycke 1). Tillägg 1 säger "om det nu inte skulle gå fel - kommer det med tiden att visa sig att det hade varit bättre om det hade gjort det". Men andra ord - det spelar ingen roll vad man gör - arslet är ändå bak.

Älgmässigt hade vi närmare 10 djur på fötter varav två miste livet. Som ytterligare godis kunde man i lokalbladet läsa att ett nytt vargrevir etablerats omfattande bl.a. det område vi jagade i. Förståsigpåarna gladdde sig storligen åt att hanen var en finsk-rysk invandrare som skulle fördröja inavlen med 10-15 år. Vargen passerade landsgränsen kring 2006 och nu hade han skaffat svensk fru och fast boende. Det låter som en normal handläggningstid hos Migrationsverket.

Dagens bild kommer från Google Earth. Det är nämligen en bra sattelitbild över Alfta med omnejd. Inte bara kinesiska muren syns från rymden utan även mitt jaktpass.

Den ena bilden visar en översikt över det område vi jagade på idag. Sedan är det en detaljbild över mitt pass.

Vårat oppositionsråd i kommunen har lanserat förslaget att kommunen inte skall tillsätta någon ny chef för kultur- och fritidsförvaltningen. Allt i det vällovliga syftet att spara pengar. Hon måste haft otur med tankevindlingarna när hon tänkte ut detta. Sunt förnuft säger att det krävs ett ledarskap i en organisation. Men å andra sidan har hon alltid haft svårt för chefer. Det måste finnas något auktoritärt trauma i bakgrunden.

Med tanke på min undermåliga förberedelse inför årets älgjakt är och kommer tre av mina 4 pass att vara en ren överraskning avseende hur dom ser ut. Det första och sannolikt sämsta passet besöktes denna dag. Som framgår av bilden nedan var jag tacksam för att regnet höll sig på avstånd denna dag i alla fall. Men å andra sidan visste jag att det skulle bli en kall dag. Jag sitter så att solen tittar fram vid 14-tiden då det är dags att gå hem.


Ett fenomen eller rättare sagt ett ämne som är på tapeten i jägarkretsar är samägande av jakthundar. Det är nämligen så att man får skydda sin egen hund vid rovdjursangrepp men inte någon annans.

Hur skall den rättrådige agera om man ser en av lagets jakthundar passera förbi med en varg efter sig? Vad skall prioriteras? Jaktlagen eller jaktlaget?

Lösningen enligt vissa är att alla i jaktlaget tecknar andelar i samtliga hundar. Huruvida detta är juridiskt hållbart får säkert någon lärd anledning att fundera över .

Tack och lov är vi än så länge befriade från vargobservationer. De vargar som har revir i det område vi jagade på idag höll sig tydligen åt edsbyhållet. Även björnarna uppträder diskret. Endast en "plupp" placerad på promenadstigen för en av kamraterna signalerade närvaro.

Lika glest är det med älgarna. En kalv sköts idag. En ko (älg - dylik) klarade sig undan med livhanken i behåll. Inga tjurar har siktats. Enda glädjen med det magra bytet var att jag ingick i dagens flå-lag. Så det gick snabbt och lätt.

Sedan kan jag meddela att den nya värmekaminen inte alls är lika bra som min gamla falurö-hink med grillkol. Det var varmare förr. Men den den nya är snyggare - så det får väl väga upp.

Men en vacker morgonhimmel blev jag bjuden på i alla fall.

Då var vi igång igen. Tro det eller ej, men det är 10 året som jag sitter ute och fryser med Långheds jaktlag. Det är också 10 år med mina dagboksbetraktelser. Men det är mycket nytt detta 10:e år. Det är ett nytt jaktpass med ny vy (se bild). Det är ny värme- och matlagningsutrustning (se bild). Det är ny metod för dagboken. Skall man vara med i tiden så skall det bloggas.

Men annars är det som vanligt. Kyla, tristess, matsäck med småmums och några stackars älgar.

Några strandhugg ur dagen.
(Cirkatider)
05.00 Väckarklockan ringde.
05.05 Klev upp ur sängen och klädde mig för morgonvandring.
05.07 Tandborstning å andra toalettbestyr.
05.14 Avmarsch med Gucci runt berget.
05.48 Återkomst hemmet inklusive hämtad morgontidning.
05.51 Satte på en panna med soppa samt vattenkokaren.
05.52 Började plocka fram frukost med huvudingridiensen kall kornmjölsgröt.
05.53 Sprang fram och tillbaka mellan frukost- och matsäcksbestyr.
06.03 Gucci kom hem.
06.05 Inledde frukost med Marianne.
06.15 Diskuterade dagens horoskop i Ljusnan.
06.25 Packade ryggsäcken.
06.35 Tog på mig ytterkläderna.
06.42 Avresa till jakten.
06.55 Ankom parkeringsplats för bilen.
06.58 Inledde fotmarsch.
07.03 Ankom älgtornet.
07.05 Förberedelser för älgjakt.
07.07 Tappade ned flaska med bränsleolja från tornet.
07.08 Ankomst marken för att hämta flaskan.
07.09 Åter uppe i tornet. 
07.10 Förberedelserna fortsätter.
07.30 Älgjakt
14.00 Bryter efter älgjakt.

Ja det var några av de intressantare delarna av dagen. Jag tror vi sköt en älg.