Tankar från skogsbrynet

Varför känns det som problemen hopar sig när det lackar mot jul? Är det ångesten över att de som kan hjälpa firar jul, långt från sin samhälleliga plikt att rädda min jul. Jag pratar om frusna vattenledningar, plomber som släpper, bränslepumpar som krånglar, säkringar som brister, byxbakar som spricker, mjölk som tar slut, termometrar som tjälat ihop, you name it!

Men som Ronny Eriksson uttrycker det "Det är aldrig försent att ge upp". Nu är jag där. Så lite koll som jag har nu inför en jul har jag nog aldrig haft. Men jag vet att det blir en julkonsert i Alfta kyrka ikväll och jag vet att grannarna bjuder till julfirande kl 16.00 i morgon och jag tror att det finns julklappspapper till julklapparna som inte blivit inslagna.

Nåja, om två dygn kan jag lägga julen 2009 till handlingarna.

Först kan jag dementera att en liten mage är orsaken till att man blir stökfull, sliter av sig kläderna och skriker könsord. Det kan även ske med en normal mage. Vad däremot jag och mina gelikar kan råka ut för är att berusningen slår till snabbare pga av att man är betydligt mindre till volymen. Dvs mer promille.

De isproppar som stökat till det i hushållet i helgen håller nu på att släppa. Nu är det bara varmvattnet till badrummet som skall nå sin förlösning. Dock visade det sig att avloppet fått lite förstoppning. Sannolikt beroende på att vi hällt litervis med hetvatten i avloppet för att med strålvärmens hjälp bidra till ispropplösningen.

Sannolikt har även undertecknad drabbats av en ispropp i huvet. Jag skruvade lös "kröken" från avloppet för att studera om det var där det var trångt. För att underlätta ställer jag mig och spolar ur nämnda rörbit. Varvid jag av naturliga skäl blir blöt om fötterna.

Nåja, älskad hustru log i alla fall, högljutt.

Miljömötet i Köpenhamn ser ut att landa i en triumf för "Nånannanismen". Uja, världen skall räddas - men jag har svårt att bidra. Man brukar säga att "Snacka går ju - men att snacka så det går, det är nåt annat". Just det försökte Barrack Obama med. Med tjusig retorik försökte han skyla över - ja vadå? - Ingenting.

I Trollhättan drogs sladden ur respiratorn. Regeringens hållning är sund. Kan inte marknaden finna det intressant är inte lösningen en statlig bilindustri. Det vore en farlig väg. Då skulle staten i samma anda börja köpa upp pizzerior, bilverkstäder lantbruk eller vad som helst som står på konkursens rand. Nu är det mycket psykologi kring bilindustrin så den mediala gråtvalsen är stor.

Men inget ont som inte har något gott med sig. I Alfta med med 5000 invånare kursade skogsmaskintillverkaren ÖSA med 600 anställda för 20 år sedan. En katastrof i mindre skala än Saab men större i proportion till Trollhättan. Idag myllrar samma industriområde med mindre företag och nästan lika många engagerade människor på plats. Stora träd ger mycket skugga där det växer dåligt.

Nu kan solen nå den nya växtligheten i Trollhättan. Ring ut det gamla, ring in det nya.

I dagens Ljusnan tycker redaktör Eklund med all rätta synd om vår Landshövding Barbro Holmberg och hennes problem inom familjen. Men jag skakade på huvudet då han avrundade artikeln med en ömmande omsorg att nu kom hem och återgå till det normala men med skandaljornalisterna sittande som "iglar" på kroppen. Utifrån egen erfarenhet  lär väl någon ljusnanjournalist vara bland dem.

Vårt landsting är outsinlig källa till upprördhet. Nu visar det sig att privata assistentföretag inte får samma ersättning för utrustning som kommunerna får från landstinget. Som vanligt handlar det om landstingssossarnas ideologiska kamp mot privata företag inom vården. Devisen "hellre ingen vård än privat" gäller uppenbarligen.

Får se om Björn Brink(c) och kompani stillasittande tittar på och accepterar att landstinget missgynnar privata alternativ eller inte. Skam vore om så skedde.

I mitt förra inlägg satsade jag en tia på att socialdemokraterna skulle passa i beslutet om hur kostnaden för äldreboendecirkusen skall betalas.

Förvisso trodde jag att de skulle avstå att deltaga i beslutet. I stället blev beslutet att denna Jobs-post på 3 miljoner läggs utanför nämndernas budget för att fördelas i dunkel framtid.

Så mycket blev det av Håkan Englunds och Yoomis Renströms krav vid fullmäktige att den post som då låg utanför nämndernas budgetram (och nu lagts ut) var ett otyg och skulle läggas ut för att nämnderna skulle veta vad de hade att röra sig med.

Kapporna fladdrar i vinden så hårt att löftena ej kunna höras.

Det var någon som sa att "politiker är så hårdhudade att de kan stå, fast de saknar ryggrad".

I dag kom en replik från Yoomi Renström på min kritik dels över hennes ställningstagande i äldreboendedebatten och dels , och viktigaste, hennes massiva ovilja att se konsekvensen av hennes beslut. Hennes svar idag i Ljusnan byggde mest på att inte bara hon stod bakom beslutet utan att även de borgeliga partierna vek ned sig i opinionsstormen. Så kontentan var en massa svammel utan innehåll.

Men i morgon blir det kommunstyrelse och då skall första beslutet tas. Tjänstemanna förslaget är att det extra sparkravet skall läggas utanför nämndernas ramar för att efter nyår arbetas fördelas mellan dem. Ett upplägg som socialdemokraterna vid förra fullmäktige vände sig mot. Sålunda väntar jag med spänning på deras spänstiga och konkreta beslut.

Jag sätter en tia på att de kommer att sura ihop och inte delta i beslutet utan att ha lämnat något eget förslag.

Det är sånt här lågoktanigt tramsande som gjort att jag tappat lusten.

Inger Öst skriver i en insändare idag att jag skall sluta med "hetsjakten" mot de anhöriga i äldreboendedebatten. De använder det uttrycket fast jag endast nämnt de anhöriga i en bisats i mina inlägg mot oppositionsrådet i ett par insändare. Men det är intressant att de använder det uttrycket då de själva bedrivit ett lång, intensiv och framgångsrik mediakampanj mot socialnämndens ordförande och förvaltningstjänstemän.

Jag har aldrig missunnat de anhöriga sin framgång. Ingen vill väl förlora det de har. Däremot angriper jag beslutsfattare som viker ned sig för opinioner istället för fakta och dessutom inte tar ansvar för sina egna beslut.

Inger Öst hänvisade till Yoomi Renströms förslag som de enda adekvata sparförslagen. Jag tror det handlade om att sparka några chefer (ospecificerat) och att det var någon "flyttkarusell" (också det ospecificerat) som skulle upphöra. På torsdag är det kommunstyrelse och då skall notan behandlas. Den har dessutom stigit vad jag uppfattat, till 3,2 mkr. Får se vilka konkreta bud Yoomi lägger.

Som vän av ordning ställer jag mig frågan; om Yoomis ospcificerade förslag vore de bästa, varför har de inte kommit upp på bordet långt innan?

Var i går kväll på möte med Druid-logen i Edsbyn och firade att Kjell Elversson varit medlem i 50 år. Det ger perspektiv.

Har gjort lite julklappsinköp. Tack och lov för web-handel. Böcker är bra julklappar

Marianne har fått tillbaka på skatten. Tack för det då hon handlat en matta för 8000 spänn! Den måste vara ohyggligt vacker.

Jag har röstat på kandidater för landstings- och riksdagsvalsedlarna. Surade en stund över att det inte går att dela ut minuspoäng. Det finns dem som förtjänat det också.

Veckans höjdare var utdelning av "guldklockor" till kommunens "25-åringar". Alltid lika roligt. Hoppas att huvudpersonerna tyckte detsamma.  Jag vill gärna att det skall vara fint då det finns dem som går på bättre middagar mer sällan än jag.

Hade inne en replikinsändare idag gällande turerna kring de särskilda boendena. Den kändes lite rörig. Men då man skall försöka beskriva oppositionsrådets turer och piruetter är det svårt att undvika att det blir rörigt.

I morgon blir det julkonsert i Gävle. Det var vår present till svärmor då hon fyllde 80.

Gör mitt sista mentorsamtal idag med min adept inom ramen för Företagsringens mentorprogram 2009. Vi får se hur fortsättningen blir. Det har varit lite speciellt då det slumpat sig så att min adept blivit min frus chef. Så jag får höra om verksamheten ur flera perspektiv.

Nästa veckas höjdare tror jag blir heldagsseminariet med Företagsringen. Vi skall efter 5 års verksamhet försöka göra en utvärdering och kursläggning för framtiden. Företagsringen har gjort en otrolig resa från ingenting till att bli en känd faktor i bygden när det gäller nätverkande. Men nu gäller det att inte bli fartblind och tappa fokus på uppgiften.

Nästa fredag blir vaccinering. 

Trevlig Helg!

I dag är det ett år sedan jag genomförde min Gastric byPass-operation. Efter att ha blivit "övervänt" fick jag kontakt med ett företag (Fecit) som hjälpte mig att genomföra operationen utomlands. Det blev Krankenhaus Sachenhausen i Frankfurt. En klinik med stor erfarenhet av dylika ingrepp.

Bläddra bakåt i bloggen så finns ett mer utförligt inlägg om den resan. Jag gläder mig varje för att jag gjorde detta ingrepp och är innerligt tacksam att jag sluppit alla medicinska komplikationer. De "problem" som uppstått har jag själv förorsakat.

Målbilden jag fick av Prof Weiner i Frankfurt var att jag skulle kunna tappa 75% av övervikten på ca 18 månader. Det motsvarade ca 50 kg eller målvikt på ca 90 kg.

Resultatet till dags dato. 93 kg. Det är banne mig otroligt. Minskning går långsammare nu men pågår fortfarande. Får se när det bromsar och kanske t.o.m. vänder lite. Ett par foton. Dels från november 2008 och dels från igår.

 

Nästan 3 miljoner kronor/år blev notan för att vänta med att förändra de särskilda boendena Solrosen/Linblomman till närboenden. Sju stycken boende ville slippa obehaget att flytta eller att få en marginellt sämre vård. Tack vare att aktivt opinionsarbete skall vi skattebetalare plöja ned nästan 500.000 kr extra per säng och år. Pengar som kunde ha använts till något vettigare.

Nu får någon annan grupp bära bördan. Frågan är vilken och frågan är om de kommer att kunna betala på samma lindriga sätt som de boende på Solrosen/Linblomman.

Jag hoppas att tillskyndarna till detta beslut är nöjda.

Jag väntar fortfarande att någon skall träda fram och berätta hur bördan skall bäras. Men strålkastaren har väl slocknat och inga mer applåder finns att inhämta. Det är bara städningen kvar.  Så estradörerna har väl dragit vidare till nya scener.