Tankar från skogsbrynet

Kvällens kommunfullmäktigesammanträde innehåll en del intressanta inslag. Jag fick bl.a. genomföra min första avhysning. Det var lite synd - men väntat. För Dubbel-Erik var där för att han var intresserad av ett ärende men på grund av okunskap och berusning klarade han inte av att föra sig trots handslag om det motsatta.

Efter en lång och vinglig resa slutade kommunalrådsvalet i att Centerpartiet behöll sitt rättmätiga mandat. Men någon officiell allians har vi inte i dagsläget. Även det är synd. Men nu är nya kommunalrådet Hans Jonssons första uppdrag att börja läkningsprocessen.

Men kvällen lustigaste händelse var Yoomi Renström (s) ansvarig för. På behandling av det ärende, ett medborgarförslag, som dubbel-erik var där för bytte Yoomi fot och yrkade bifall till medborgarförslaget. Efter omröstning konstaterade jag att Yoomis förslag vunnit. Men det har aldrig hänt förut så med en ryggmärgsreaktion yrkar hon votering utan att ha insett att hon vunnit. Voteringen slutar med att hon förlorar den. Visserligen får socialdemokraterna material till valprogrammet, men förslagsställaren till medborgarförslaget tackar nog henne inte för att hon schabblade bort en seger.

För övrigt kan väl Micke Jonsson hålla sitt löfte att lämna politiken då allt nu torde vara färdigstädat.

Det är två veckor kvar till min älgjaktsblogg.

Det som började som en vinglig färd för en person har fortsatt för hela kommunpolitiken i Ovanåker. Får vi hoppas att cirkeln nu är sluten och att denna affär nu är färdigstädad.

Man behöver inte älska alla människor, däremot förtjänar alla människor respekt. Väljarna ser till politken och och inte huruvida vi kramas på mötena. Vi har ett år kvar till valet. Då får vi veta vem som gjorde rätt. Vem som gjorde fel eller om väljarna fortfarande kommer ihåg eller bryr sig om vad som hände sommaren 2009.

Avslutningsvis noterar jag att lilla alliansen var villig att betala (s) med vice ordförandeposten i OKAB. Även det ett mandat som Centerpartiet har. Det är lätt att betala med andras pengar. I den mån förtroendevalda i kommunala bolag äger samma rättigheter som förtroendevalda i nämnder finns dessutom inget lagligt stöd för att skilja den sittande vice ordföranden från sitt uppdrag. Men det kanske man visste. Då var det som att betala med en check utan täckning. Listigt.

Centerpartiet är sedan ett tag förpassad ut ur allianssamarbetet. För att få det gamla samarbetet i stånd betalade Centerpartiet ett pris till de övriga som inte orkade ta mandat på egen hand förutom de s.k. kartellvinsterna. Nu då (c) inte längre får vara med i samverkan finns det inte heller någon orsak att betala för den. Det är inte mer än rätt att (c) får tillbaka de platser som har rätt till i kraft av väljarstödet.

För att göra exemplet enkelt låter jag bara Centerpartiet och Socialdemokraterna byta plats i nämnder och styrelser då båda partierna har lika många mandat i fullmäktige. Vid genomförande av "proportionellt val" blir fördelningen ungefär densamma men krångligare att förklara. Detta blir nettoförändring.

	Ordinarie	Erättare
Kommunstyrelse		1
KS AU		1
Socialnämnden	1
Barn o Utbildning		1
Kultur o Fritid		1
Miljö o Bygg	1
Valnämnd	2	2
AEFAB	1	1
OKAB	1
Revision	1
Summa	7	7

För att tydliggöra. Centerpartiet har ur "egen ficka" betalat för samverkan med 7 ordinarie och 7 ersättarplatser utöver de platser som utgör den s.k. kartellvinsten. Skulle vi nu hamna i opposition borde vi dessutom få oppositionsrådsposten samt ytterligare en ledamot tillika ordförande i revisionen.

Chefredaktör Anders Eklund i Ljusnan kommenterar en socialdemokratisk analys över olika samverkanslösningar i kommunerna där bl.a. Bollnäs omnämns. Jag delar Eklunds uppfattning om att den samverkan skett i strid med önskemål från högre ort och att resultatet blivit att Centern förpassats från förarsäte till baksäte. Lika negativ är jag mot skackelhoppet i Landstinget.

Det finns en ideologisk skiljelinje mellan allianspartierna och socialdemokraterna som bör vara vägledande. Det finns dem som säger att ideologi inte är viktigt i kummunpolitiken. Här gäller det mer handfasta frågor som t.ex. skolnedläggningar. Riksdagen må teoretisera om ideologi men det är i kommunerna som det skall översättas i verklighet. Hur mycket av kommunal verksamhet skall entreprenadsättas? Skall tätortsskolor prioriteras före landsbygdsskolor? Detta är bara två frågor med tydliga ideologiska inslag.

Men jag kan ha förståelse för att udda samverkan kan uppstå i situationer där det krävs för att skapa en fungerande majoritet.

I ledaren får Centerpartiet sina snubbor för att man lämnade allianssamarbetet.

I Ovanåker har Centerpartiet blivit utkastat från allianssamarbetet och en ny majoritet håller på att formas med stöd av (s). Signalen hittills från Eklund att är Centerpartiet i det fallet har sig själv att skylla.

I hans värld är det tydligen alltid Centerpartiets fel på något sätt. Men det kan även ha att göra på vilken sida om barrikaden hans eget Folkparti finns.

I dag är Iraks konsul på besök i området. På programmet står ett antal företagsbesök i Ovanåker - Bollnäs. Orsaken är en idé som kan bli ett projekt som kanaliserats genom Företagsringen i Södra Hälsingland. Tanken är att som ett led i återuppbyggnadsarbetet i Irak erbjuda arbetsplatsbaserad utbildning för tekniska universitetslärare från Irak. Tydligen har denna grupp vissa strategiska kunskapsluckor.

Idén kommer från en irakier som bor i Bollnäs. Ett framtidsscenario är att ett lokalt företagskluster skulle kunna lägga offert på olika återuppbyggnadsprojekt i Irak, inte minst inom energiområdet.

Företagsringens devis är att "Verka lokalt - konkurrera globalt". Detta ligger i sanning i linje med detta.

Såg att (S) i Ovanåker skall ha medlemsmöte i veckan för att diskutera "hur Ovanåker skall styras" resten av mandatperioden. Den "lilla" alliansens partier har faktiskt lagt makten over den borgliga majoriteten i Socialdemokraternas händer. Jag kan tänka mig två skäl till mötet. Det ena är att markera mot Bertil att han inte kan sitta lugnt och invänta belöningen. Lite skall han koka i sin egen stuvning. Det andra är att (s) nu skall ta ställning till ett konkret bud och Yoomi måste ha medlemmarnas stöd. Det är ett risktagande från deras sida. Glädjen över att splittra alliansen kan leda till att de bakbinder sin egen valrörelse som varande en del i regeringsunderlaget. T.o.m. i en ordföranderoll i socialnämnden. Ett tredje alternativ är att Yoomi inte riktigt har kontroll på trupperna. Men det verkar inte likt henne.

I den lilla striden angående nedläggningen av de särskilda boendena gjorde Bertil ett hedervärt uttalande. Yoomi lade ut retoriken i en insändare och hävdade att inga rättsligt bindade beslut tagits. Bara det visar på massiv okunskap. Det har tagits flera beslut. Även av de socialdemokratiska ledamöterna i socialnämnden och även om de inte vill kännas vid dem nu. Men protokoll är protokoll. Yoomis stora problem är att se gränsen mellan politik och verkställighet. Om Yoomi skulle bli socialnämndsordförande riskerar vi en ordförande som tar på sig rollen som överförvaltningschef.

Att lägga ut 150 miljoner på ett valförfarande som lockar 12% av väljarna är inte effektivt använda medel. Av något dunkelt historiskt skäl finns det tydligen många inom partipolitiken som vill se kyrkan som statsapparatens religiösa gren. Faktum är att den s.k. Svenska Kyrkan är en fristående kyrka som alla andra. Övriga religiösa församlingar/kyrkor löser sina val på ett betydligt enklare sätt kan man tänka. Förhoppningsvis är det sista gången som partipolitiken deltar i valet och att nästa gång är det en fråga för föreningens aktiva medlemmar att välja sina företrädare.

Dock måste jag dock glädjas åt att Centerpartiet i både Alfta och Ovanåkers församlingar fick ökat förtroende och håller en massiv egen majoritet.

Sysslorna inför årets älgjakt är i full gång. Frysen skall rensas. Nya påsar är inköpta. Bössan inskjuten osv.Två av mina fyra pass är nybyggda. I år var det dags för nr 3 att uppdateras. Det gamla passet (bild med frun) var beklätt med presenning som blåste sönder hela tiden. Dessutom utgjordes ena benet av en växande tall som skevade till det hela. Men nu står det nya på plats med rejält tak dessutom.

Ett antal anhöriga är upprörda över att två särskilda boenden skall konverteras till närboende och de nuvarande hyregästerna har blivit erbjudna att flytta till ett annat särskilt boende. Ett beslut som är tagit i kommunstyrelse och socialnämnd i syfte att uppnå en budget i balans. Att anhöriga är upprörda är naturligt. Lika naturligt som att föräldrar går man ur huse om skolan hotas.

Mer intressant är att se hur den blivande majoriteten agerar. Kommer Bertil Eriksson som sitter på dubbla stolar, som vice ordf i KS och ordf i Sn, stå för sina beslut eller kommer han att försöka ducka bakom socialchefen som har att verkställa de politiska besluten på bästa sätt.

Den andra kryddan i anrättningen är "oppositionsledare" Renström. Hon brukar vara i alla lägen beredd att äta socialchefen levande och den borgligt styrda socialnämnden. Kommer hon att i vanlig ordning anfalla chefstjänstemännen eller kommer hon att hoppa på sin kommunalrådskandidat? Men hon kanske inte gör någonting för att hon i princip inte längre är opposition utan en del i regeringsunderlaget. Gör inga vågor.

Det otydliga läget är mental mums för gamla "kremlologer".

Det var skönt att ta del av den borgliga enigheten vid Riksmötets öppnande igår. Liksom Ovanåkerscenterns huvudbudskap i de senaste valrörelserna höll Fredrik Reinfeldt ansvarets fana högt.

Det är också skönt at veta med ovanåkerslogik blir Maud statsminister om Fredrik skulle vara tvungen att avgå. Hon är den enda erfarna vice statsministern de har.

Vid bildandet av en ev ny majoritet kan det bli en del sannolikt ej beaktade händelser. Mest uppenbart blir det i kommunstyrelsens arbetsutskott som tillika är personalorgan. Där får troligen inte kommunstyrelsens vice ordförande vara med. Då Centern och Socialdemokraterns genom sin storlek tar två mandat vardera och sedan finns det bara en plats kvar. Den vill nog Bertil ha. Men det kanske ingår i dealen att (S) släpper en post till fördel för att en moderat skall få plats.

Sedan finns det ett antal andra nämnder/styrelser där Centerpartiet avstått platser så att någon från de mindre partierna skall få representation. Genom att begära proportionellt val kan de platserna återgå till Centerpartiet. Det finns ingen anledning att vara nöjd med mindre än det väljarna givit oss rätt till.

I senaste numret av SKK:s tidning Hundsport var ett "Ringreportage" från hundutställningen i Alfta. Jag var på bild med BIS-vinnaren och ståtade med titeln "Kommunalråd". Är frågan med det redan avgjord och av vem?

Det slog mig att om nu socialdemokraterna ställer upp på Bertil Eriksson (Kd-S) som kommunalråd så ingår de väl i regeringsunderlaget. Kan de då hävda att de skall inneha oppositionsrådsposten? Skall de opponera mot "sitt eget" kommunalråd? Samtidigt ser det ut som att en majoritet i kommunfullmäktige anser att motståndet utgörs av Centerpartiet. Min logik säger att Centerpartiet skall erbjudas oppositionsrådsposten om kommunalrådsposten inte är aktuell.

Dagens ledare i Ljusnan om maktspelet i Ovanåker var den första initierade redaktionella texten om vad som pågår. Även ledarskribenten har insett att striden gäller inte moral utan om positionering inför valet och det alla inblandade är överens om är att hotet mot såväl Socialdemokraterna liksom Kd, Fp och M är Centerpartiet och dess långa och framgångsrika maktinnehav.

En ny konstellation med Bertil Eriksson (Kd) som Kommunalråd och sannolikt Micke Jonsson (M) som vice innebär är att den högsta exekutiva ledning har 15% av väljarna bakom sig. Det är t.o.m. mindre än vad en amerikansk president har. Lägger vi sedan till att Yoomi Renström (S) bli socialnämndsordförande blir det ännu mer dramatiskt. Dels då villkoren som Bertil och Micke skall leva efter dikteras av det ideologiska motståndarlägret och dels med tanke på vad Yoomi härjat på med inom socialnämndens område.

Står Yoomi vid sitt ord lär väl arbetet med entreprenadsättning av hemtjänsten läggas på is. I Ovanåker skall vi ha rätt att välja mellan kommunal hemtjänst eller inget alls. Men den ideologiska fadäsen kan nog Bertil, Micke och Kent stå ut med. Yoomi har sedan länge krävt att alla de ledande cheferna i socialförvaltningen skall bytas ut. Så det blir väl en 3-4 personer med hyggliga löner som skall lösas ut, konsulter hyras in under tiden för dyra pengar till dess en ny chefskader anskaffats till en rejäl kostnad och säkert högre löner också. Allt medan verksamheten ställer sig och puttrar på tomgång.

Allt detta i ett läge då Socialnämnden för första gången på lång tid ser ut att kunna presentera ett positivt ekonomiskt utfall.

Säga vad man vill. Men material till insändare under valrörelsen kommer det att finnas.

För att få sitta närmast köttgrytan offrar man tydligen både vänner, ideologi och skattepengar. Själva låter vi väljarna avgöra hur nära grytan vi skall sitta. Inte ränkspelet.

Om KS-ordförande posten är så avgörande hur kommer det sig då att M och Fp låter Kd ta all plats i solen? Eller kommer de att avlösa varandra under den tid som kvar fram till valet.

Det är upprörande att vårdbolagen kan göra sådana vinster. Inte så att jag missunnar dem. Men om vi utgår från att de jobbar på sammma ekonomiska villkor som den offentligt drivna vården ställer jag mig frågan hur många skattemiljarder den offentliga vården slösar genom ineffektivitet.

De privata vårdbolagens vinster är ett svidande underbetyg till den offentliga vården. Skall landstingspolitikerna fortsätta att krama de offentliga sjukhusen oavsett priset. Använd pengarna till vård, inte ineffektivitet.

Det har nu gått ett år sedan Zorro försvann i samband med jakt. Det var den 7/9 på förmiddagen. Vi hade inte gått långt hemifrån då han var till mig en sista gång. Fick en liten köttbit och försvann in i slyet på ett hygge. Jag hör honom skrika/skälla till för sedan förvinna upp mot Slätaberg. Där gick han med all sannolikhet ned i ett gryt eller liknande och blev kvar. Efter idogt letande dödförklarade jag honom den 11/9.

Zorro var en Tysk Jaktterrier med allt som det innebär. Det är en svår ras som kräver mycket. Men å andra sidan är det det starka personligheter. Trots hans brister var det många av oss som älskade honom. Allt det man ser i hundprogram har jag varit med om och lite till.

Bit inte för många i hundhimlen, Zorro!

Först vill jag tacka Ljusnan för att ha förorsakat all-time-high med besök på min blogg.

Men dagens fundering är med vilket argument tre partier efter mycket prat inte bara bryter alliansen utan bildar majoritet med Socialdemokraterna. Tre partier som varit/är upprörda över er att S+C bildat majoritet i både Bollnäs och Landstinget. En upprördhet som tydligen kan mildras med en kommunalrådstitel+arvode.

Tre partier som i åratal markerat att det inte går att arbeta tillsammans med (s). Ett problem tydligen kan lösas med en kommunalrådstitel+arvode.

För faktum är att fördelningen av posterna i den tidigare alliansen baserade sig på valresultatet. Oavsett olika ledamöters göranden och låtanden gäller valresultatet fortfarande. I vilken annan konstellation som helst är det självklart att när storleksförhållandena är 15 (c), 4(kd), 3 (m) och 2 (Fp) tar största parti största andelen. Fram till i maj hade Centern arvoderade uppdrag motsvarande ca 1,6 heltider. Kd hade 1,4 heltider, M 0,5 och Fp 0,2. Men det räcker inte nu vill de tre ha ytterligare en heltid på sin sida.

Tillbaka till frågan i rubriken Vilket blir argumentet för att tillsätta en KS-ordförande med hjälp av (s). Vilket blir argumentet då man inte fått stödet av väljarna utan tillskansar sig den genom ränker och spel?

• Centerpartiet har genom att uttala sitt stöd för Björn Mårtensson som politisk ledare visat dåligt omdöme och moralisk brist.
  Kommentar: Aldrig förr har vi haft kvaliteten på andra partiers inre arbete som bedömningsgrund vid fördelande av poster i nämnder och styrelser. Möjligen kan dett avara ett argument för att bryta samarbetet. Inte för att norpa n en post. Då får det en stämpel av bestraffning. "Ni har varit dumma men om ni bötar ordförandeplatsen förlåter vi er".
• Kommunalrådskandidaten Hans Jonsson (c) saknar erfarenhet till skillnad från Bertil Eriksson (kd) som varit vice i 10 år.
  Kommentar: Om erfarenhet vore krav skulle inge ny få tillträda en post. Fredrik Reinfelt skulle aldrig blir statsminister med mindre än att han gick som vice under Göran Persson. Bertil Eriksson skulle aldrig ha fått tillträda som ordförande i Socialnämnden med mindre att han fick gå i lära hos sin centerpartistiske vice ordförande. I allianssamarbetet fördelar vi poster mellan partierna. Sedan tar vi inte ställning till vilka de väljer. Även om det skulle finnas anledning.
• Detta är inget nytt. Till och med Centerpartiet har någon gång i historien säkert försökt norpa ett uppdrag från någon annan.
  Kommentar: Detta argument speglar att allt handlar om att med ränker skaffa sig maktpositioner som väljarna inte givit dem. Det handlar inte om moral eller ledarskap. Det handlar om makt till vilket pris som helst. T.ex. sin egen moral. Det är väl denna typ av argument som är basen för Alfta/Edsbykonflikten. Gamla oförätter som går i arv.
• Vi känner att vi har stöd i bygden för detta. Många pratar med oss om att vi gör rätt.
  Kommentar: Till att börja med så ändrar inte prat på bygden mandatfördelningen i fullmäktige. Det sker genom allmänna val. För det andra pratar folk med oss centerpartister också och ger en helt annan bild. Vad sanningen är kommer fram i september 2010. Något som vi i (c) hävdat hela tiden. För kommunens väl skall vi sluta tjafsa och sedan får väljarna sätta betyg på var och en av oss. Våga lämna över makten till väljarna.

Fortsättning följer...

Nu har jag i alla fall hittat tonläget för att bli citerad på ledarsidan. Till och med min avgång krävs. Man stiger i graderna. Jag har inga problem med att avgå. Jag håller på med politik så länge det är roligt. När det inte är roligt slutar jag. Speciellt lustigt är det inte nu. Framförallt på grund av att ett antal politiska kamrater visar upp sidor som jag trodde de höll sig för goda för.

Chefredaktör Eklund vill att jag skall arbeta för ökat förtroende. För vad och på vilket sätt. Centern har genom hela denna resa sedan början av maj spelat ett rakt och öppet spel. När Björn offentliggjorde sin fyllestyrning sade samtliga partier att Björns vara eller icke-vara var en fråga för Centerpartiet. Centerpartiet uttalade sitt fortsatta förtroende för Björn som politisk ledare.

Då krackelerade bilden hos de övriga och det blev ett himla liv. Tydligen var det en partifråga för Centerpartiet så länge vi fattade "rätt" beslut. Det gjorde vi tydligen inte. Plötsligt krävde alla Björns avgång som kommunalråd. I den vevan tog Björn semester i tre veckor. Kd, Fp, M med inslag av S hade möte under denna period vilket kunde läsas om i Ljusnan.

Moderatledare Jonsson utropade att om Björn kom tillbaka efter semestern skulle han lämna politiken. Björn återvände efter semestern men Jonsson är kvar. Jonsson svarade på fråga lite senare att det var lite som behövde städas upp innan han avgick. Svårstädat tydligen.

Det mulllrade det upp om misstroendevotum mot Björn. Då räckte det för Björn personligen och han avgick som kommunalråd enligt tidigare krav. Då skruvades kravet upp av de forna allianskamraterna till att han skulle lämna samtliga uppdrag han hade. Då avgick han från dem också.

Nu var då den moraliskt förkastlige Björn borta ur bilden. Då torde det vara lugnt då trodde vi. Men nu var Kungen borta och nu kändes lukten av tronen. I normala fall inom allianssamarbetet gör det parti som innehar positionen ett enkelt fyllnadsval och livet går vidare. Som när Bertil Eriksson efterträdde Lars-Erik Häggblom som ordförande för Socialnämnden.

Men nu hade Centerpartiet på något sätt förverkat rätten till posten som kommunalråd. Lämnade vi inte från oss posten frivilligt så viftades med sossespöket.

När Centerns medlemsmöte avvfärdade kravet med beskedet att antingen stödjer ni Centerpartiet eller så får ni leta annan majoritet växlades kravet ned. Då räckte med att Bertil satt som kommunalråd till nyår. Sen skulle Centerpartiet få tillbaka posten. Logiken bakom detta har fortfarande inte uppenbarats för mig.

Nu är det tydligen fler svängar som skall tas i denna dans.

Men allt hade kunnat göras enkelt bara kd, fp och m spelat med öppna tydliga kort och ärliga budskap. Ett har dom haft. "Vi vill inte jobba med Björn". Vilket de nu slipper. Men varför har de vinglat hit och dit hela sommaren om de skall liera sig med Centerpartiet eller Socialdemokraterna? Det har bara skapat osäkerhet i en tid då kommunen om något behöver stabilitet.

Centerpartiet har hela tiden sagt att "gjort är gjort" nu går vi vidare och vi vill gå vidare med alliansen. Centerpartiet har medvetet undvikit mediautspel utan förhandlat förtroendefullt i tysthet med de övriga. Förtroenden som besvarats med mediautspel mot Centerpartiet. Den cirkus med i princip utpresseningsinslag som pågår är ovärdigt ett 35-årigt samarbete. Tala i klartext är det enda jag begär. Har vi en majoritet med Centerpartiet som största parti eller har vi en majoritet som Socialdemokraterna som största parti?
Bestäm vilken båt ni vill sätta er i.

Denna dags ledarsida i Ljusnan är sinnebilden av den ambivalenta hållningen i tidningen. Bollnäscentern får beröm för att de lierat sig med de forna allianskamraterna mot socialdemokraterna i en liten fråga. Utfallet mot mig kan tolkas som att Centerpartiet får smisk för att övriga i alliansen söker majoritet hos (S). Centerpartiets betydelse för den politiska utvecklingen är uppenbarligen ansedd som stor på ledarsidan. Sannolikt för stor.

Jag raljerade i mitt förra inlägg. "Tala i ilska och du kommer att hålla det bästa tal du någonsin ångrat" sade Winston Churchill. Jag raljerade för att jag anser att det priruetter som kd, fp och m gjort denna sommar är en parodi på värdigt och seriöst politisk arbete.

Jag vet inte vad övriga Centerpartister tycker. Men jag har inget emot att gå ut i valrörelsen som enda borgeliga alternativ. Jag har inget mot att hitta nya stabilare samarbetspartners.

Krav gärna min avgång men förneka mig inte yttrandefrihet bara för att jag är Kommunfullmäktigeordförande. Jag har en förebild i grannkommunen som stöds ivrigt av samma redaktör.

Nu går arbetet med att samla trupper inför kommunalrådsvalet den 28/9. Senaste piruetterna skedde efter det att Centern avfärdade "kravet" från småpartierna att Centern skulle bli förlåten om KD:s Bertil Eriksson fick leka ordinarie kommunstyrelseordförande i tre månader. Vid nyår skulle Centern få tillbaka posten och allt skulle bli som vanligt. Kära nån då.

Men nu tyckte vi i Centern att om vi har ett allianssamarbete så finns det ett avtal och då handlar det om ett fyllnadsval som är lika odramatiskt som då KD bytte ut "sin" ordförande i socialnämnden till en helt oerfaren på området.

Moderatledare Micke är tydligen fortfarande upprörd över att Centern stödde en kamrat och dessutom uppskattad ledare. Något sånt skulle Micke tydligen aldrig göra.

Socialistledare Renström tycker att Bertil blir bättre som kommunalråd än någon från det dumma Centerpartiet som bara bestämmer en massa saker. Då blir Bertil alldeles klen och vet inte någon råd.

Så nu funderar han på att KD inte skall nominera honom utan att låta (s) göra. Vid omröstningen lägger då KD ned sin röster och han blir vald med stöd av de andra. Då anser han sig ha lyckats med att inte ta ställning huruvida han eller Hans Jonsson (C) ska bli kommunalråd. Som ett oskyldigt offer för omständigheterna lyckas han med att båda äta kakan och ha den kvar. Sedan tror han tydligen att Centerpartisterna stilla skall ta sig om huvudet och tycka att det blev allt bra konstigt. Men Kd var i alla fall inte emot oss. Det är fina människor.

Vad som inte berättas hur stark han blir som ledare då han inte har mandat från sitt eget parti, är tillsatt av oppositionen och hoppas att de vänner han svikit skall hjälpa honom då de nya kamraterna sviktar.

Vi har i alla fall sedan länge lämnat den moraliska upprördheten över ett kommunalråds missgärningar och nu handlar det bara om makt, fåfänga och hämdbegär.

Jag ser allt mer fram emot en oppositionsroll. Det skulle vara skönt att gå ut i en valrörelse på offensiven och dessutom som det enda borgeliga alternativet.

Jag förstår att denna text inte på något sätt läker sår och skapar samverkan. Men jag är less på att Kd, fp och M bedriver utpressning och hånar oss i media så fort de kan. Det finns gränser.