Tankar från skogsbrynet

Det gick att läsa i den lokala avisen idag att landstinget i sin spariver beslutat att lägga tjockisoperationer på is i ett år. Det stör mig dels personligen och dels principellt. Personligen för att jag tillhör dom som tydligen skall bli lagd på is. Det i ett landsting som redan nu leder tjockisligan i landet och är bland de sämsta på åtgärda kön av operaqtioner. Min principiella frustration gäller kunskapen om och attityden till vårdgarantin. Om nu landstinget beslutar sig för att lägga ned verksamheten i ett år så gäller fortfarande vårdgarantin som säger att efter 3 månader har jag som sökande rätt att vända mig till andra vårdutövare, andra landsting, privatvård eller utomlands. En operation i Gävleborg kostar ca hälften mot i Uppsala. Så denna logik brister - om inte konspirationsteoretikern får slå till.

Tjockisoperationer är nämligen uppdelad i tre steg. Steg 1: Besök hos läkare som skall avgöra om jag har rätt mental inställning till ingreppet. Lite prover och samtal. Kostar lite. Vårdgarantin gäller. Steg 2: Utredning med ätträning etc för att avgöra om jag kommer att fixa livet efter operation. Beslut om operation tas. Steg 3: Operation. Vårdgarantin gäller. Det diaboliska i detta upplägg är att för utredningar (steg 2) gäller inte vårdgarantin. Med andra ord kan landstingen kosta på sig lite läkarbesök hos andra. Sedan kan utredningsfasen hålla till dess den onde lägger näsan i vädret. För så länge utredning pågår blir det ingen operation - någonstans.

På nåt sätt har vi tjockisar satt oss själva i vår situation och därför skall vi som usla människor stillsamt acceptera allt som vi utsätts för.