Vänstern goes rural!
I takt med att (S) haltar i opinionsundersökningarna tar sig kamraterna på vänsterkanten allt större friheter med allt bisarrare åsikter. Jag har skådat in i framtiden för att utröna vad som bli nästa måltavla för Jonas Sjöstedts kamp mot vinster och fri företagsamhet. En måltavla som lekkamraterna med glädje ger sig på.
Det blir naturligtvis lantbruket. Dels är det utpräglade småföretag med allt vad det innebär av frånvaro av kollektivavtal och förtryckarmentalitet. Dels så tjänar lantbruket pengar på att leverera mat till skolan, omsorgen och vården. Närodlat dessutom. Att med girig blick sko sig på grannar och vänner i lokalsamhället när de blivit gamla och sjuka är en styggelse som omedelbart måste regleras. Inga vinster i lantbruket!
För att lantbruket skall blli anständigt och betraktas som ett riktigt jobb måste de tas över i offentlig regi. Mat är ett gemensamt behov och måste därför styras gemensamt. Dvs av Partiet.
Miljöpartiet jublar. Nu kan allt lantbruk styras och bedrivas enligt deras uppfattning om miljövänligt lantbruk. Det skall bli så miljövänligt att enhörningarna återvänder och lever sida vid sida med vargarna. Även om produktionen faller så att maten inte räcker till alla så garanterar de Jonas att inga vinster kommer att uppstå.
Feministiskt Initiativ applåderar. De statliga jordbruken blir perfekta omskolningsläger för vita medelålders män som brister i feministisk grundsyn och ekologisk livsstil.
Vilken åsikt (S) har, förutom att det är regeringens fel, är i sedvanlig ordning höljt i dunkel. Men att leda denna sammansvärjning av dumskallar anser de vara deras historiska rätt och skyldighet.
Raseriet mot RUT
Åsa Linderborg gör i Aftonbladet ett högljutt utfall mot systemet med RUT-avdrag under rubriken "
Skitpolitik". I sin fullständigt obalanserade attack känns det mest som om hon försöker hjälpa Ali Esbati att komma undan kritiken att ha kallat de verksamma inom hushållssektorn för "Hembiträden".
Hon beskriver köparna av RUT-tjänster som "Självförhärligande", "Höginkomsttagare", Utnyttjare av svaga ("köpa sig lågavlönad kvinnlig arbetskraft"), sexistiska ("sexuella trakasserier är en del av vardagen") och dessutom skadar de sina barn med hjälp av RUT-tjänster ("Rut-systemet föder en odräglig, handikappad kull ungar") samt en massa annan ondska. Det är ingen hejd på eländet.
Det är nog fler än jag som förundras över detta hat mot RUT när inte ROT behandlas med ett ord. Det brukas föras fram att en orsak kan vara att ROT-tjänster huvudsakligen utförs av män och tvärtom. När en man jobbar i ett hem kallas han för hantverkare och kvinnan får av kritikerna epitet som piga och hembiträde. Men i kommentarstrådarna skymtar även andra argument "För ALLA kan städa" (Lisa Engström).
Argumentet att hushållstjänster på något sätt är moraliskt förkastliga anser jag bygga på föråldrad syn utifrån ett hemmafruperspektiv. Typ: "Att hålla sitt hem rent och prydligt är varje god husmors största tillfredställelse". Detta nonsens verkar fortfarande sitta i ryggraden hos vänsteraktivister. I min värld är hushållsarbetet värderingsfritt. Det är något som ingår i min vardag och om vardagen inte räcker till börjar jag prioritera.
Påståenden att ALLA kan städa är dels felaktigt och dels otroligt nedvärderande gentemot de proffs som jobbar med städning. Jag städar, men jag tror inte att min kompetens räcker för att utföra en städares jobb. Lika lite att jag kan kalla mig snickare bara för att jag kan slå i en spik.
Argumentet att RUT är fel bara för att rika har råd saknar också ett logiskt fundament. Höginkomsttagarna hade råd att köpa hushållstjänster innan. Nu är gruppen som har råd mycket större. Om samhället endast erbjöd stimulanser som alltid omfattade de fattigaste skulle det bli en kort lista med stimulanser (Ränteavdrag, miljöbilspremier, ROT och kulturmoms skulle försvinna direkt) eller så skulle samhället kunna tvingas dessa tjänster gratis till priset av en skattenivå på drygt 100%.
Att RUT-avdraget bara är kostnader är nys. I en bransch som varit ökänd för svartjobb och bedrövliga anställningsvillkor frodas nu mängder av vita anställningar som i sin betalar skatt, som innebär att de kommer i åtnjutande av det sociala försäkringssystemet och pension.
Även om Åsa Linderborg med flera inte inser det så blir resultatet av ett slopande av RUT att måga kvinnor kommer att tvingas tillbaka till arbetslöshet, svartjobb och möjligheten att endast kunna välja en kommunal anställning. Men det kanske det är värt för att en knösus i Danderyd åker på några 1000-lappar till i skatt.
Om tiggeri
[Utdrag ur mitt tal vid Centerns fäboddag den 10/8]
På tal om ansvar för andra och respekt vill jag ägna en stund till att prata om dessa tiggare som börjat sitta utanför våra affärer och andra strategiska platser. Ingen av oss blir lycklig över att se dem och ingen är oberörd. Antingen känner vi medkänsla och kanske sorg över deras situation eller så känner vi aggression och förakt över att de inte skaffar ett en försörjning i sina hemländer.
Vi är ovana att se tiggare. Med en välutbyggd socialtjänst slipper vi längre se luffare, landstrykare och fattigjon. Det som tidigare var ett medmänskligt ansvar har vi gjort till ett offentligt och kallar det för försörjningsstöd.
Nu har det kommit människor som inte omfattas av svensk socialtjänst och inte heller i sitt hemland om det finns någon.
Jag vägrar tro att människor frivilligt väljer att bli tiggare om det finns alternativ. Jag tror att varenda en hellre väljer ett jobb före att ta den förnedring som det innebär att sätta sitt hopp till att okända människor på en okänd plats skall lägga en slant i min framsträckta mugg.
Jag kan bara tänka mig hur det måsta vara hemma hos dem då de anser att det är ett bättre liv att sitta och tigga i ett okänt land än att vara hemma med sin familj och sina barn.
Röster höjs för att förbjuda tiggeri. Jag tror inte alls att det tiggeriet man vill förbjuda. Om tiggeri förbjöds skulle Röda Korset, Lutherhjälpen och andra bösskramlare råka illa ut. Skall insamlingsgalor i Tv också förbjudas? Kollekten i kyrkan? Hur gör vi med barnen som envist tigger sina föräldrar om glass. Nej, tiggeriet är inte problemet.
Luften är full av rykten om att detta är organiserat och det åker flotta bilar med män i tjusiga kläder som hämtar och lämnar.Att det handlar om geschäft och människohandel. Rykten som bara har ett syfte. Att ge mig en ursäkt att inte behöva ta personligt ansvar för en människa i nöd. Att ge mig ett argument att inte lägga en slant.
Nej det som stör oss är att tiggarens närvaro dels påminner oss att de finns de som lider stor nöd och dels tvingar mig till ett personligt beslut som jag måste stå för.
Att passera förbi Röda Korsbössan är lätt då den enda jag ser är den välmående grannfrun som håller i bössan. Men i tiggaren ser jag den livs levande mottagaren och måste fatta mitt beslut att hjälpa just den människan eller inte. Det är jobbigt.
Så jobbigt att jag helst skulle vilja slippa. Och ja, Jag har givit till både tiggare och Röda korset. Ger jag till alla alltjämt, nej.
Gör mot andra det du vill att andra skall göra mot dig.
