Jag anklagar!
Ibland känns det som om dumskallarna behärskar världen. Till och med de enklaste sanningar misslyckas att nå fram till en mänsklig tanke. Samtidigt sluter okunnighetens trupper lyckligt upp kring obegåvningens budskap. Är det som vanligt? 20% ser faran. 20% omfamnar faran. 60% betar lugnt vidare på aningslöshetens fält.
Vi har en religiös/politisk agenda där motsatserna lever på att föda skräcken om varandra. Radikala islamister och västerländska nationalister hjälper varandra genom att driva de kortsynta och rädda i armarna på varandra. På hatets altare offras förnuftet, toleransen och kärleken. Vad finns då kvar? Dumhet, intolerans och hat? En formel för krig. Då människor samlas kring de rädslans apostlar som politiska och religiösa fanatiker utgör handlar det inte OM det blir ofred. Det handlar bara om NÄR ofreden uppstår. 60% betar lugnt vidare på aningslöshetens fält.
Religion och nationalism bygger på vidskepelse. En tro på en högre ogripbar makt eller på en geografis speciella egenskaper på dess befolkning. Trosuppfattningar som står med båda fötterna fast förankrade i tomma intet. Jag anklagar dessa hitte-på-sanningar! När vidskepelser upphöjs till orubbliga sanningar föds intoleransen. Då föds rädslan. Då föds självgodheten. 60% betar lugnt vidare på aningslöshetens fält.
Jag försöker dra en lans för tolerans och förnuft. Gamla sanningar står där åter. "mot dumheten kämpar gudarna förgäves" eller "lögnen har hunnit 1000 mil innan sanningen fått på sig skorna". 60% betar lugnt vidare på aningslöshetens fält.
Jag är rädd.
